God ost

Ja, som en och annan kotte kanske har förstått så har man varit ute och pumpat puder i backarna nyligen. Jag åkte och ramlade rätt mycket off pist så att säga, det var lite som att se en höna balansera på svart vinbärsgele.

Resan upp var trevlig, 14 timmar med tåg.

Det roliga började när jag kom in i sovhytten som var ungefär 3x3 meter och rymde sex bäddar. Ingen hälsade. Pinsam tystnad.

"Jaha då bär det av till Åre då", sa jag och tittade på alla i hytten väldigt länge och påträngande.

De skruvade nervöst på sig och undvek att möta min blick.

"Jodå såatteee" sa jag och satte mig hastigt ner i en annan killes säng så att han satte vatten i halsen och fick spotta ut det över sängen "pfffft".
"Oj ursäkta"

Jag började sen på ett högst osmidigt sätt att klättra upp till min säng som var överst. På vägen trampade jag på en ostmacka och råkade smeta min leriga skosula på en äldre dams kudde.
"Ursäkta"

För att kompensera så klättrade jag snabbt ner och ville dela med mig av min stora danska färskost som jag hade med mig som färdkost. Den danska färskosten hade tydligen en ganska kraftig doft som jag inte alls hade några problem med, däremot tycktes mina medresenärer vända sig bort i plågor när jag tryckte upp den stora färskosten i ansiktet på dem och frågade om de ville smaka. Jag råkade tappa osten i en säng, men jag ursäktade mig och sa att hon kunde få det som blev kvar. Sen låg jag och avnjöt min stora danska färskost i ungefär en timme. Efteråt när jag hade gått på toaletten och kom tillbaka till hytten så insåg jag att man färskost faktiskt hade en väldigt kraftigt, men i mitt tycke väldigt god, doft. På något mystiskt sätt var min danska färskost försvunnen.

Jag är sjukt hungrig nu

Jag satt och slöåt en påse nötter och njöt av lugnet som brukar infinna sig när man har kommit hem från jobbet efter åtta outhärdliga timmar. Det slog mig då att jag inte har spenderat så mycket tid åt min blogg som jag kanske borde.

"Helvetes jävlar", skrek jag och reste mig upp alldeles för dramatiskt så att alla nötterna flög ut över golvet. Jag ångrade mig som satan när jag kröp runt på golvet och plockade upp varje nöt för hand, blåste bort krulliga hårstrån, plåster och insekter och la tillbaka dem i påsen igen. När jag var klar hade jag helt glömt bort vad jag skulle göra och varför jag blev så förskräckt, men nu, tio dagar senare så kom jag ihåg det; Visst fan, jag har ju en blogg med tre-fyra läsare.

Min dagliga läsning är för tillfället http://www.skistar.com/ där jag går in typ tio gånger om dagen för att kolla snöläget i Åre, mycket väl medveten om att de bara uppdaterar en, max två gånger om dagen. Det finns väl tillfällen då man har känt sig lite mindre som en idiot, men va fan. Kom igen. Jag har inte varit ledig på nästan ett år. Visst helger och så, men det räknas inte.

Miss CK har även bett mig göra någon slags årskrönika, vilket jag säkert gör, när elefanter hoppar fallskärm för att smyga sig på en inte ont anande flock med giraffer. Banzai! HAHAHAHAHAHAHA...Nej men seriöst, jag ska göra det, snart, I promise.

Jahaja, dagen börjar lida mot sitt slut och jag har massor att stå i, så jag ska lämna er med de här orden...