En dag i en politikers liv

Inte för att han någonsin kommer att komma i närheten av att förtjäna det, men jag tänkte ändå bemöta Skogans högst juvenila inlägg gällande mitt jobb. När Skogan äter sin platsburkslunch i sin lilla kontorskub tycker han att det är väldigt roande att raljera över att jag värvar medlemmar till mitt parti genom att spela pingis och ragga på välutrustade högstadietjejer.
Så är det självklart inte.
Jag spelar aldrig pingis. But the other part, oh yes, he he...
Nej men för att återgå till ämnet så tänkte jag nu ge en mer korrekt bild av mitt jobb, och gårdagen är ett väldigt illustrativt exempel.

Gårdagen började som vanligt med att alarmet ringde innan jag hade hunnit gå och lägga mig, och ute var det fortfarande mörkare än i en riktigt, riktigt, RIKTIGT mörk sibirisk kolgruva, där någon släckt lampan. Därefter blev det dusch, frukost, tio mobilsamtal och en extremt djuplodande omvärldsbevakning, innan det var dags för möte med den politiska nämnd jag sitter i, på ett hotell i stan. Sammanträdet hade beräknats hålla på till lunch, men "drog ut lite på tiden" (dvs att alla 60-plusare som sitter i nämnden inte kunde sluta babbla om saker som inte hade något som helst med ämnet att göra), och slutade istället kl 17. Mötets "höjdpunkt" var när nämndens ordförande helt omotiverat kallade solarium för "kärringagrill", skrattade alldeles för högt och burdust, och dunkade förvaltningschefen stenhårt i ryggen precis när han tog en klunk av sin fortfarande skållheta espresso ("PFFFFFTTTTT!!!!"). Politikerna i ordförandens lag skrattade förstås också alldeles för mycket med bakåtlutade huvuden, medan vi på andra sidan skruvade på oss, himlade med ögonen, och mumlade något om "korkade idiot" (ja, det var jag).

När detta fantastiska möte så var avslutat fick man slänga i sig en uttorkad leverpastejmacka med gurka som varit vissen sen april, och dundra iväg till nästa möte i 130 på fel sida av en 50-väg. Eftersom jag är en väldigt viktig person med extremt lite tid gjorde jag självklart en handbromsparkering utanför möteslokalen, och parkerade på bredden över två handikappsrutor. Det här var ett medlemsmöte med lokala förmågor i vårt ungdomsförbund, och rutinerad som jag är fick jag självklart styra upp det hela genom att rycka dagordningen ur handen på ordföranden, skriva om hela pappret med en alldeles för liten rosa krita, och sedan sänka halva smörgåstårtan och dricka upp den nya medlemmens glas med svagdricka. Klockan 20 avslutade jag sen mötet genom att slänga protokollet på golvet, och enbart erbjuda skjuts till den snyggaste tjejen, trots att hon hade gångavstånd hem, och att det inte gick några bussar hem för dom andra. Well to bad... FOR THEM. Morons.

Efter lite medlemshångel i bilen utan några känslor från min sida kom jag sen hem till 24 tons pappersarbete, som hade tagit mig hela natten om det inte vore för den turkosa pappersstrimlare som jag plockade upp på ICA Flundran förra veckan. Så istället blev det good riddance to bad rubbish, och en konjak framför TV:n. And that pretty much sums up yesterday.
Over and out.